Näringslivsregistret

Sök bland svenska företag och hitta information om organisationsnummer, bolagsform, adress och bransch.

Om tjänsten

Näringslivsregistret.se samlar information om svenska företag från offentliga register. Vi presenterar data från Bolagsverket, Skatteverket och andra myndigheter i ett lättillgängligt format.

Tjänsten är gratis att använda och kräver ingen registrering.

Vad är ett näringslivsregister?

Ordet näringslivsregister används om flera olika saker, och det skapar lätt förvirring. För somliga betyder det Bolagsverkets officiella register där ett aktiebolag blir en juridisk person. För andra är det den sökbara tjänst på nätet där man slår upp ett företag på sekunden. Båda är riktiga, men de fyller olika roller. Den här genomgången reder ut begreppet, visar vilka myndigheter som levererar grunddatan och förklarar skillnaden mellan ett officiellt myndighetsregister och en fri aggregator som samlar och tillgängliggör samma uppgifter.

Ett näringslivsregister är, i sin enklaste mening, en strukturerad förteckning över de företag och organisationer som är verksamma i ekonomin. Varje post motsvarar en juridisk enhet, oftast identifierad med ett organisationsnummer, och beskriver vem enheten är, var den finns och vad den sysslar med. Begreppet är generiskt. Det finns inte ett enda näringslivsregister, utan flera register hos olika avsändare som tillsammans tecknar bilden av svenskt näringsliv. Man bör skilja på två lager: myndigheternas grundregister, där uppgifterna skapas och får rättslig verkan, och de tjänster som hämtar uppgifter från grundregistren och presenterar dem mer lättillgängligt.

Bolagsverket: där företaget blir till

Den officiella registreringen sköts av Bolagsverket, en statlig myndighet i Sundsvall. Hos Bolagsverket registreras aktiebolag, handelsbolag, ekonomiska föreningar och enskilda näringsidkare i särskilda register, bland annat aktiebolagsregistret och handelsregistret. När ett aktiebolag registreras blir det en juridisk person, alltså en enhet som kan ingå avtal, äga tillgångar och ha skulder i eget namn. För aktiebolag styrs detta av aktiebolagslagen, som anger hur ett bolag bildas och registreras (se aktiebolagslagen, SFS 2005:551).

Bolagsverkets uppgifter är offentliga genom offentlighetsprincipen, som är grundlagsfäst i tryckfrihetsförordningen (se tryckfrihetsförordningen). Det betyder att vem som helst kan ta del av uppgifter om en firmas styrelse, firmateckning, registrerat säte och inlämnade årsredovisningar. Den här öppenheten är själva poängen, eftersom hela idén är att man ska kunna kontrollera vem man gör affärer med.

Skatteverket och SCB: två andra grundkällor

Skatteverket hanterar skatte- och avgiftsregistreringen, alltså om ett företag är godkänt för F-skatt, är registrerat för moms och är arbetsgivare. Dessa uppgifter säger något annat än Bolagsverkets, nämligen hur företaget förhåller sig till skattesystemet, och de uppdateras löpande.

Den tredje hörnstenen är Statistiska centralbyrån. SCB:s företagsregister är ett allmänt register över samtliga svenska företag, myndigheter, organisationer och deras arbetsställen, och det fungerar som urvalsram för officiell statistik. Enligt SCB uppdateras registret kontinuerligt med uppgifter från Skatteverket, Bolagsverket och SCB:s egna utredningar.

Hur grunddatan flödar mellan myndigheterna

De tre källorna arbetar inte isolerat. Uppgifter flödar mellan dem. SCB:s företagsregister tar emot återkommande uppdateringar från Skatteverket om registreringar, avregistreringar samt namn- och adressändringar, och hämtar bolagsuppgifter från Bolagsverket. På så sätt blir SCB en sammanställande nod som speglar förändringar som först uppstått hos en annan myndighet.

Just därför kan samma företag se något olika ut beroende på var man tittar. En adressändring som registreras hos Skatteverket kan ta någon vecka innan den syns i statistikregistret. Ett bolag som precis bildats finns hos Bolagsverket långt innan det hunnit bli en aktiv arbetsgivare i Skatteverkets mening. De olika registren mäter olika saker, och tidsförskjutningen är en naturlig följd av att data vandrar mellan system.

Skillnaden mellan officiellt register och fri aggregator

Här finns den vanligaste missuppfattningen. Många tjänster på nätet kallar sig näringslivsregister utan att vara myndigheter. De skapar ingen data och fattar inga beslut. I stället hämtar de offentliga grunduppgifter och presenterar dem i ett mer användarvänligt format, ofta med sök, kartor och tematiska ingångar som de officiella registren saknar. En sådan aggregator är ett presentationslager ovanpå myndigheternas data, inte en ny rättslig källa. Den här tjänsten är en sådan fritt sökbar aggregator, som låter dig slå upp aktiva svenska företag och bläddra via ort, bransch och tema.

• Rättslig verkan: Endast myndighetens register får rättsverkan. En aggregator speglar uppgifter men avgör inget.
• Aktualitet: En aggregator är aldrig färskare än sin källa. Vid avvikelse gäller alltid grundregistret.
• Officiella handlingar: Vissa intyg, registreringsbevis och bestyrkta handlingar kan endast beställas hos avsändande myndighet.
• Omfång och presentation: Aggregatorn kan väga samman flera källor och lägga till sök och navigering, men tillför ingen ny myndighetsdata.

Vad registren faktiskt innehåller

Sammantaget kan man ur de offentliga registren utläsa ett företags organisationsnummer, namn och eventuella bifirmor, juridiska form, registrerat säte och adress, verksamhetsbeskrivning samt branschkod enligt SNI. Hos Bolagsverket finns dessutom styrelse, firmateckning och inlämnade årsredovisningar, och hos Skatteverket skatteregistreringarna. Tillsammans ger uppgifterna en grundläggande bild som räcker för att avgöra om ett företag existerar, vem som företräder det och inom vilken bransch det verkar. Det registren däremot inte är tänkta att ge är en fullständig värdering av ett företags hälsa eller pålitlighet. För det krävs en bredare bedömning, där registeruppgifterna är utgångspunkten snarare än hela svaret.