Foto: Paul Gourmaud via Pexels.
Sverige har 4 734 verksamma företag vars huvudsakliga näringsgren är fastighetsrelaterad stödverksamhet. Branschen beskrivs ofta som konsoliderande, men i registerdata går det inte att belägga. Antalet företag på koden har enligt SCB vuxit 82 procent sedan 2008, och andelen av dem som saknar anställda ligger kvar på drygt sjuttio procent, alltså exakt där den låg då. Det visar en genomgång av Näringslivsregistrets databas, gjord den 4 augusti 2026 och avstämd mot SCB:s publicerade företagsstatistik.
Så avgränsades branschen
Underlaget är samtliga företag i databasen vars primära näringsgren är kodad som fastighetsrelaterad stödverksamhet, SNI-kod 81100. Enligt SCB:s branschbeskrivning fångar koden den som levererar en kombination av stödtjänster i en fastighet, alltså städning, enklare underhåll, sophantering, bevakning och vaktmästeri i ett och samma uppdrag. Den som bara städar hör hemma i lokalvård, 81210, och den som bara sköter grönytorna i 81300.
Räknade är företag med verksamhetsstatus verksam som inte är avregistrerade. Hela registret innehåller 1 365 669 sådana företag, och det talet används som jämförelsenämnare längre ned. Varje företag räknas en gång, på sin primära kod. Ytterligare 6 960 verksamma företag bär 81100 som sekundär kod och ingår inte, vilket är värt att hålla i minnet: fastighetsservice är oftare något ett bolag också gör än något det bara gör.
Populationen kommer ur den bulkfil från SCB:s företagsregister som Bolagsverket publicerar som värdefull datamängd. Filen är daterad den 3 augusti 2026 och lästes in natten till den 4 augusti. De ekonomiska uppgifterna längre ned kommer från en annan källa, nämligen de årsredovisningar som lämnats in digitalt till Bolagsverket.
Bolagsformerna fördelar sig ojämnt. 2 523 av företagen är aktiebolag och 2 050 är enskilda firmor, alltså 43,3 procent. Resten är 113 handels- och kommanditbolag, 20 ekonomiska föreningar, 14 utländska juridiska personer och 14 i övriga former. Som alltid är SNI-koden företagets egen registrering, inte en oberoende prövning av vad det faktiskt gör.
Rimlighetskontroll mot SCB
Databasen är vår egen, så siffran har stämts av mot officiell statistik. I Företagsdatabasen, tabell FDBR07N uppdaterad den 2 december 2025, redovisar SCB 4 691 företag på koden för år 2025. Vi får 4 734, alltså 0,9 procent fler. Skillnaden pekar åt väntat håll och är den minsta vi mätt i den här serien av branschgenomgångar: vårt uttag är åtta månader färskare och koden har växt varje år.
Branschen blir fler, inte färre
Konsolidering betyder att antalet aktörer minskar och att de kvarvarande blir större. SCB:s serie börjar 2008 och pekar entydigt åt andra hållet. Det året fanns 2 575 företag på koden. 2015 var de 4 048, 2019 var de 4 292 och 2025 var de 4 691. Det är en ökning med 82 procent på sjutton år, utan ett enda år av verklig tillbakagång.
Invändningen ligger nära till hands: ett företagsregister växer av sig självt, eftersom nyregistreringarna i hela näringslivet har ökat kraftigt sedan pandemiåret 2020. Därför är det mer upplysande att mäta branschens andel av varje årskull. Bland alla verksamma företag som registrerades 2011 är 44,0 av 10 000 kodade som fastighetsrelaterad stödverksamhet. För 2016 är talet 33,8, för 2021 är det 40,1 och för 2025 är det 38,1. Femton årskullar ligger alltså mellan 34 och 44 per 10 000 utan någon riktning alls.
Det måttet ska läsas för vad det är. Både täljare och nämnare består av företag som fortfarande är verksamma i dag, så de äldre årskullarna är gallrade av samma överlevnadsurval. Det gör de absoluta talen oanvändbara som tidsserie, men kvoten mellan dem robust: om branschen konsoliderades skulle nykomlingarnas andel falla, och den gör den inte. Årskullen 2010 är utelämnad eftersom registret har en teknisk artefakt där, med 17 190 företag registrerade på ett och samma datum.
Sju av tio saknar anställda, och det har de alltid gjort
Storleksstrukturen är den mest talande siffran i hela materialet, eftersom den knappt rör sig. 2008 hade 1 820 av 2 575 företag noll anställda, alltså 70,7 procent. 2025 hade 3 302 av 4 691 företag noll anställda, alltså 70,4 procent. Under sjutton år av kraftig tillväxt har fördelningen mellan enmansbolag och företag med personal stått nästan exakt stilla.
Det finns ett motexempel, och det förtjänar att skrivas ut. Antalet företag med minst 50 anställda växte från 11 till 32 under samma period, alltså snabbare än branschen i övrigt. De med minst 100 anställda gick från fem till tio. Det finns alltså ett växande skikt av större arbetsgivare. Men de har vuxit fram vid sidan av mikroföretagen, inte på deras bekostnad, och de utgör fortfarande 0,68 procent av branschen. Samtidigt gäller det omvända i toppen: 2008 fanns två företag med minst 500 anställda på koden, och 2025 finns inga. Den förändringen ska tolkas försiktigt, eftersom ett stort bolag lika gärna kan ha bytt SNI-kod som krympt.
4,9 miljarder, och hälften ligger utanför de femtio största
Av de 2 523 aktiebolagen har 1 462 lämnat in en digital årsredovisning med bokslut avslutat den 1 juli 2024 eller senare och redovisat en nettoomsättning. Det är 30,9 procent av branschen, och det är den enda del av den som går att mäta ekonomiskt. De 2 050 enskilda firmorna lämnar aldrig årsredovisning.
De 1 462 bolagen redovisar tillsammans 4 889 miljoner kronor. Medianbolaget omsätter 745 000 kronor. 1 274 av dem, alltså 87,1 procent, ligger under 5 miljoner och står tillsammans för en fjärdedel av omsättningen. I andra änden finns 14 bolag över 50 miljoner, en procent av populationen, som tar 30,2 procent. 165 bolag redovisar noll i omsättning och är i praktiken vilande.
Koncentrationen är ändå måttlig. De fem största bolagen står för 17,3 procent av de redovisade pengarna och de tio största för 25,5. Det krävs 50 bolag för att komma över halva omsättningen, 50,5 procent. Räknar man dessutom bort det tredje största, som visar sig vara ett fastighetsägande bolag och inte en tjänsteleverantör, faller topp fem till 15,6 procent.
Här går det inte att bygga någon utveckling över tid, och det är viktigare än det låter. Antalet bolag på koden som redovisade omsättning för räkenskapsåret 2019 var 169. För 2025 var det 1 321. Den åttafaldiga ökningen är nästan uteslutande en effekt av att digital inlämning byggts ut, inte av att branschen växt lika mycket. Varje koncentrationstrend som räknas fram över de åren mäter i praktiken hur täckningen förändrats. Det är också skälet till att den här artikeln inte påstår något om riktningen på omsättningssidan.
Grannbranscherna är både mer och mindre samlade
Samma beräkning på angränsande koder, med identisk metod och identiskt tidsfönster, sätter siffran i sammanhang.
| SNI-kod | Bransch | Bolag med bokslut | Redovisad omsättning | Topp fem |
|---|---|---|---|---|
| 43221 | Värme- och sanitetsarbeten | 2 889 | 19 891 mkr | 6,1 % |
| 81300 | Skötsel och underhåll av grönytor | 1 491 | 4 209 mkr | 13,2 % |
| 81210 | Lokalvård | 2 745 | 10 798 mkr | 14,7 % |
| 81100 | Fastighetsrelaterad stödverksamhet | 1 462 | 4 889 mkr | 17,3 % |
| 68320 | Fastighetsförvaltning på uppdrag | 1 643 | 5 038 mkr | 27,4 % |
| 81221 | Rengöring av byggnader | 336 | 1 544 mkr | 41,3 % |
Fastighetsservice ligger i mitten. Rörbranschen är påfallande splittrad, medan fasad- och byggrengöring är den mest samlade av dem alla. Vår tidigare genomgång av VVS-företagen och den av städbolagen vilar på samma register och kan läsas mot den här.
De riktigt stora sitter inte på koden
Den som söker branschens tunga aktörer i SNI 81100 hittar dem inte. Coor Service Management, ISS Facility Services och Sodexo är alla tre kodade som lokalvård, 81210, trots att de säljer kombinerade fastighetstjänster. Ingen av de tre har heller någon digital årsredovisning i databasen, vilket är regel snarare än undantag för stora koncerner. De är alltså osynliga i båda leden, både genom kodningen och genom inlämningsformen.
Det största bolag som faktiskt redovisar siffror på koden är i stället Roslagens Energi- och Driftteknik i Norrtälje med 250,0 miljoner kronor för bokslutsåret som slutade i augusti 2024, med 37 anställda och 27,6 miljoner i personalkostnader. Kvoten mellan omsättning och egen personal är hög för en tjänsteverksamhet, vilket stämmer med bolagsordningen: den upptar uthyrning av personal och konsultverksamhet vid sidan av drift och underhåll. Bolaget har bara ett bokslutsår med ifyllda värden i basen, så siffran går inte att kontrollera mot en egen tidsserie.
Tvåan, Swoosh Syd i Norrköping, redovisar 202,5 miljoner med 99 anställda och 73,9 miljoner i personalkostnad, vilket är en normal profil för en saneringsentreprenör. Trean är däremot ett tydligt exempel på kodningens gränser. Fastighets AB Kungsbrohus i Göteborg redovisar 201,3 miljoner i omsättning, men har 1 920 miljoner i balansomslutning och inga personalkostnader alls. Det är ett fastighetsägande bolag vars intäkter till övervägande del är hyror, inte sålda tjänster. Bolagsordningen nämner mycket riktigt att äga och förvalta fastigheter först, och stödtjänsterna sedan.
Till jämförelse omsätter Hemfrid i Sverige, som ligger på lokalvårdskoden, 1 030 miljoner kronor med 1 855 anställda. Ett enda bolag på grannkoden är alltså större än branschens fem största tillsammans.
Stockholm är kraftigt underrepresenterat
De 4 734 bolagen fördelar sig på 1 053 postorter, vilket i sig säger något. Måttet i tabellen är ortens andel av landets fastighetsservicebolag delat med ortens andel av samtliga 1 365 669 verksamma företag. Kvoten 1,0 betyder att orten har precis så många som dess näringsliv i övrigt motiverar.
| Postort | Bolag | Kvot mot ortens näringsliv |
|---|---|---|
| Stockholm | 163 | 0,42 |
| Göteborg | 129 | 0,78 |
| Malmö | 85 | 0,75 |
| Västerås | 72 | 1,39 |
| Uppsala | 58 | 0,81 |
| Örebro | 46 | 1,01 |
| Gävle | 37 | 1,37 |
| Eskilstuna | 36 | 1,55 |
| Norrtälje | 33 | 1,91 |
Stockholms postort rymmer 163 av bolagen, men skulle rymma nästan 390 om branschen följde stadens andel av näringslivet. Alla tre storstäderna ligger under 1,0, vilket är ovanligt. Kontrasten mot fastighetsförvaltarna är närmast spegelvänd: där ligger Stockholm på 2,21 och nästan varje postort på topplistan över 1,0. Den som förvaltar beståndet sitter i staden. Den som sköter det gör det inte.
Orterna med tydligt överskott är i stället Norrtälje, Eskilstuna, Västerås och Gävle, alltså medelstora städer med stora allmännyttiga bestånd och en omgivande landsbygd med fritidshus. Det är en påminnelse om att fastighetsservice är en resväg lika mycket som en tjänst. Ingen kör tre timmar för att byta en filterinsats, vilket är en av förklaringarna till att branschen är så svår att konsolidera.
Vad siffrorna inte visar
En strukturell konsolidering behöver inte synas i företagsregistret. Ett förvärv där det uppköpta bolaget behåller sitt organisationsnummer lämnar inga spår i antalet företag, bara i ägarbilden, och koncerntillhörighet finns inte i det här materialet. Det är fullt möjligt att de 4 734 bolagen ägs av färre händer i dag än 2008 utan att någon av siffrorna ovan rör sig.
Det som går att säga är snävare, men det säger ändå emot den vanliga beskrivningen: antalet skyltar har blivit fler, storleksfördelningen mellan dem är oförändrad, och den ekonomiska tyngdpunkten ligger fortfarande hos bolag som omsätter under 5 miljoner kronor. Den som upphandlar tjänsten möter alltså i praktiken en lokal marknad, oavsett vad branschens egen beskrivning säger. Vad ett helhetsavtal för fastighetsservice bör innehålla är en fråga som ser annorlunda ut när motparten har tre anställda än när den har trehundra.
Uppgifterna om antal företag och näringsgren är hämtade den 4 augusti 2026 ur SCB:s företagsregister via Bolagsverkets öppna datamängd, med källfilen daterad den 3 augusti 2026. De ekonomiska uppgifterna kommer ur digitalt inlämnade årsredovisningar med bokslut från och med den 1 juli 2024. SCB:s egen tabell FDBR07N hämtades samma dag.