Foto: Sergei Starostin via Pexels.
Sverige har 8 871 verksamma bolag med VVS eller ventilation som huvudverksamhet. De sitter inte där man kan tro. I Stockholms postort finns 220 av dem, vilket är knappt en tredjedel så många som stadens andel av näringslivet i övrigt motiverar. I Tyresö finns dubbelt så många som förväntat. Det visar en genomgång av registerdata i Näringslivsregistrets databas, gjord den 31 juli 2026.
Så avgränsades och räknades marknaden
Underlaget är samtliga företag i databasen vars huvudsakliga näringsgren är kodad som värme- och sanitetsarbeten (SNI 43221) eller ventilationsarbeten (SNI 43222). Enligt SCB:s branschbeskrivning omfattar 43221 installation, underhåll och reparation av uppvärmningssystem, pannor, brännare, sanitär utrustning, ångledningar och sprinklersystem, medan 43222 täcker ventilations- och luftkonditioneringsutrustning med tillhörande kanaler. Installation av elvärmeelement hör uttryckligen till en annan kod (43210) och ingår alltså inte.
Avgränsningen är samtidigt snävare än ordet VVS antyder. SNI-gruppen 43.22 heter just VVS-arbeten och rymmer ytterligare två koder som lämnats utanför: 43223 kyl- och frysinstallationsarbeten med 399 verksamma bolag och 43229 övriga VVS-arbeten med 206. Räknat på hela gruppen skulle populationen alltså vara 9 476 bolag i stället för 8 871. Den här genomgången handlar om de två stora koderna, rör och ventilation.
Populationen är hämtad ur den bulkfil från SCB:s företagsregister som Bolagsverket publicerar som värdefull datamängd. Filen är daterad den 27 juli 2026 och lästes in i databasen den 31 juli. Räknade är de företag som bär verksamhetsstatus verksam och inte är avregistrerade. Hela registret innehåller 1 364 655 sådana företag, och det är det talet som används som jämförelsenämnare längre ned. Vilande och avregistrerade bolag ingår inte, och inte heller filialer som saknar egen registrering i företagsregistret. Ett företag räknas en gång, på sin primära SNI-kod. Ytterligare 2 898 verksamma företag har någon av de två koderna som sekundär näringsgren, och de ingår inte i siffrorna nedan.
Ordet verksam betyder inte samma sak för alla i populationen, och det är värt att skriva ut. Av de 8 871 bolagen är 6 920 registrerade hos Skatteverket, alltså för moms, F-skatt eller som arbetsgivare. Övriga 1 951, 22 procent, ingår i registret på annan grund, och det är exakt de enskilda firmorna. Vart femte företag i den här genomgången har alltså kommit med utan att synas i Skatteverkets register på det sättet.
Två förbehåll gäller genomgående. SNI-koden är bolagets egen registrering och inte en oberoende kontroll av vad verksamheten faktiskt gör. Och alla ekonomiska uppgifter bygger bara på de bolag som lämnat in en årsredovisning digitalt, vilket är en delmängd av branschen.
Rimlighetskontroll mot SCB
Eftersom det här är vår egen databas finns ingen utomstående som rättar oss, så siffrorna har stämts av mot SCB:s publicerade statistik. I Företagsdatabasen, tabell FDBR07N uppdaterad den 2 december 2025, redovisar SCB 6 806 företag på 43221 och 1 957 på 43222 för år 2025. Vi får 6 906 respektive 1 965, alltså 1,5 procent och 0,4 procent högre. Att våra tal ligger något över är väntat: vårt uttag är åtta månader färskare än SCB:s årsvärde, och båda koderna har vuxit under perioden. Avvikelsen är för liten för att tyda på att vi mäter något annat än SCB gör.
| Näringsgren | SCB 2023 | SCB 2024 | SCB 2025 | Vårt uttag juli 2026 |
|---|---|---|---|---|
| 43221 Värme och sanitet | 6 722 | 6 731 | 6 806 | 6 906 |
| 43222 Ventilation | 1 974 | 1 971 | 1 957 | 1 965 |
SCB:s tidsserie visar också något som är lätt att missa när branscherna klumpas ihop. Värme och sanitet växer långsamt men stadigt. Ventilation gör det inte: koden har legat still eller krympt något sedan 2023.
Tre av fyra är aktiebolag, men var femte är en enskild firma
Av de 8 871 bolagen är 6 636 aktiebolag och 1 951 enskilda firmor. Resten fördelar sig på 112 handels- och kommanditbolag och 172 i övriga former. Den sista gruppen är nästan helt och hållet utländska juridiska personer, 160 stycken, medan sex är ekonomiska föreningar, fem enkla bolag och ett är ett oskiftat dödsbo. Fördelningen har praktisk betydelse längre ned i texten, eftersom en enskild firma aldrig lämnar årsredovisning till Bolagsverket. Alla ekonomiska nyckeltal nedan avser därför aktiebolagen.
En detalj i registret förtjänar att nämnas. 250 av bolagen har ingen svensk postort utan står bokförda på utlandet, varav 153 är utländska juridiska personer, 96 fysiska personer och ett svenskt aktiebolag. Utlandsgruppen är därmed större än varje enskild svensk postort, också större än Stockholm, som med sina 220 bolag är den största. Registerdatan säger ingenting om hur mycket de arbetar i Sverige eller i vilken form, bara att de finns med i företagsregistret med en VVS-kod. De ingår i alla tal i den här genomgången, inklusive kvoterna nedan.
Branschen bor i förorten, inte i innerstaden
De 8 871 bolagen fördelar sig på 1 242 olika postorter. Bara 480 av dem, 5,4 procent, ligger i Stockholm, Göteborg eller Malmö. För en bransch vars kunder finns överallt är det inte förvånande i sig. Det intressanta syns först när varje ort jämförs med sin egen storlek.
Måttet nedan är enkelt: ortens andel av landets 8 871 VVS-bolag delat med ortens andel av samtliga 1 364 655 verksamma företag i databasen. Kvoten 1,0 betyder att orten har precis så många VVS-bolag som dess näringsliv i övrigt motiverar. Under 1,0 betyder färre, över 1,0 fler. Samma population ligger i båda leden, alltså ingår de 250 utlandsregistrerade VVS-bolagen i täljaren och registrets 30 943 utlandsregistrerade företag i nämnaren. Den som vill räkna efter behöver bara ortens två tal, som står i tabellen tillsammans med resultatet.
Tabellen visar de fem postorter som har flest VVS-bolag och de fem som har högst kvot bland orter med minst 60 bolag. Det är alltså inte en lista över de tio största: Norrköping, Linköping, Örebro, Järfälla, Gävle och Eskilstuna har alla fler bolag än Tyresö, men ligger mitt i fältet på kvoten.
| Postort | VVS- och ventilationsbolag | Samtliga företag på orten | Kvot mot ortens näringsliv |
|---|---|---|---|
| Stockholm | 220 | 111 821 | 0,30 |
| Göteborg | 137 | 47 417 | 0,44 |
| Malmö | 123 | 32 736 | 0,58 |
| Uppsala | 113 | 20 749 | 0,84 |
| Västerås | 93 | 14 929 | 0,96 |
| Södertälje | 73 | 6 490 | 1,73 |
| Huddinge | 72 | 6 588 | 1,68 |
| Tyresö | 69 | 5 286 | 2,01 |
| Uddevalla | 62 | 5 533 | 1,72 |
| Åkersberga | 61 | 5 578 | 1,68 |
Mönstret är entydigt. De tre storstäderna ligger alla långt under 1,0, och Stockholm lägst av orterna i tabellen med 0,30. Kranskommunerna runt Stockholm ligger lika tydligt över: Tyresö 2,01, Södertälje 1,73, Åkersberga 1,68 och Huddinge 1,68. Samma sak gäller mellanstora industri- och hamnstäder som Uddevalla, med 1,72, och Eskilstuna, med 1,59.
Registerdatan förklarar inte varför, men den utesluter en förklaring. Det handlar inte om att det saknas VVS-arbete i innerstaden. Snarare pekar siffrorna mot att verkstad, lager och servicebil är svåra att ha på en adress i centrala Stockholm, och att en rörfirma därför registrerar sig där bilarna står. Vem som utför jobbet i innerstaden är en annan fråga än var företaget har sin postadress, och den frågan kan registret inte svara på. Kontrasten mot en angränsande bransch är slående: bland fastighetsförvaltarna, som arbetar med samma byggnader, är Stockholm i stället kraftigt överrepresenterat. För den som vill se hur tätheten ser ut kommun för kommun finns en genomgång av hantverkartätheten hos montör.se, som räknar bygg- och installationsföretag per invånare.
Hälften av branschens pengar finns hos sju procent av bolagen
För ett räkenskapsår som avslutades under 2025 finns 3 826 digitala årsredovisningar från de 6 636 aktiebolagen. De kommer från 3 821 bolag, eftersom fem bolag har två bokslut med slutdatum inom samma kalenderår. Täckningen är alltså 57,6 procent av aktiebolagen. De återstående 42 procent består av bolag som lämnat på papper, som har brutet räkenskapsår med annat slutdatum, som ännu inte hunnit lämna in, eller som är nyregistrerade och saknar första bokslut. Täckningen är alltså inte slumpmässig, och de tal som följer beskriver den inlämnande delen av branschen, inte hela.
Av dessa redovisar 3 195 årsredovisningar en nettoomsättning, och de kommer från 3 191 bolag. Talen nedan räknas per årsredovisning. Medianen ligger på 2,2 miljoner kronor. Fjärdedelen minst omsättande ligger under 891 000 kronor, fjärdedelen störst över 4,97 miljoner. Sammanlagt redovisas 20,5 miljarder kronor i nettoomsättning.
| Omsättning | Antal bolag | Andel av bolagen | Andel av omsättningen |
|---|---|---|---|
| Under 1 mkr | 870 | 27,2 % | 1,6 % |
| 1 till 5 mkr | 1 528 | 47,8 % | 18,4 % |
| 5 till 20 mkr | 566 | 17,7 % | 25,3 % |
| 20 till 100 mkr | 217 | 6,8 % | 43,5 % |
| Över 100 mkr | 14 | 0,4 % | 11,2 % |
De 231 bolag som omsätter mer än 20 miljoner kronor utgör 7,2 procent av dem som lämnat bokslut, men står för 54,7 procent av den redovisade omsättningen. I andra änden omsätter drygt en fjärdedel av bolagen under en miljon kronor och bidrar tillsammans med 1,6 procent. Det är en bransch med ett tjockt golv av mycket små firmor och ett smalt tak av stora installatörer, ungefär samma form som vi tidigare hittade bland elinstallationsbolagen.
Personalstyrkan bekräftar bilden. Bland de 2 635 bolag som redovisar antal anställda är medianen en anställd, och 92,4 procent har färre än tio. Bara sex bolag har 50 anställda eller fler. Sammanlagt redovisar dessa bolag 8 568 anställda.
En rapport uteslöts ur beräkningen av antal anställda. Ett bolag hade 602 466 anställda i det inlästa fältet vid 110 miljoner kronor i omsättning och drygt 20 miljoner i personalkostnader, vilket motsvarar storleksordningen 35 anställda. Det är ett inläsningsfel i vår egen tolkning av årsredovisningen, inte en uppgift från bolaget, och felet är rapporterat vidare.
Medianmarginalen är sju procent, och var femte bolag går back
För 3 036 aktiebolag går det att räkna rörelsemarginal, alltså rörelseresultat i förhållande till nettoomsättning, för ett räkenskapsår som avslutades 2025. Medianen ligger på 6,9 procent. Skillnaden mellan de två koderna är liten: 6,8 procent för värme och sanitet, 7,2 procent för ventilation.
Spridningen är däremot stor. Den fjärdedel som presterar sämst ligger under 0,9 procents marginal, medan den bästa fjärdedelen ligger över 15,6 procent. Och 638 bolag, 21,0 procent, redovisar ett negativt rörelseresultat för året. Att var femte bolag i en bransch går med rörelseförlust ett enskilt år är inte i sig ett krisbesked, särskilt inte i en population där de flesta är enmansbolag där ägarens egen lön avgör resultatet. Men det säger något om hur tunna marginalerna är i det nedre skiktet.
Nyregistreringarna planade ut efter 2020
Bland de bolag som fortfarande är verksamma i dag låg nivån mellan 268 och 315 om året åren 2015 till 2019. Sedan steg den till omkring 430 och har legat kvar där.
| Registreringsår | Bolag som ännu är verksamma |
|---|---|
| 2018 | 315 |
| 2019 | 308 |
| 2020 | 427 |
| 2021 | 437 |
| 2022 | 432 |
| 2023 | 434 |
| 2024 | 435 |
| 2025 | 462 |
Tabellen visar registreringsår för bolag som fortfarande finns kvar som verksamma, inte antalet nyregistreringar det året. Äldre årgångar har hunnit tappa fler bolag, så nivåskillnaden mot åren före 2020 är i verkligheten mindre än den ser ut. Det som ändå framgår är att VVS inte har haft den uppgång och nedgång som elinstallationsbranschen gick igenom under samma period. Kurvan är påfallande jämn.
För den som vill förstå vad de här bolagen faktiskt utför finns en genomgång av vatten, värme och sanitet i hemmet hos montör.se. Vill man i stället se de enskilda bolagen bakom siffrorna listas de på branschsidorna för värme- och sanitetsarbeten och ventilationsarbeten, ort för ort. Observera att branschsidorna inte redovisar enskilda firmor, så deras antal är lägre än populationen i den här genomgången. Ett specialiserat hörn av branschen, bolagen som lever på stambyten och relining, har vi dessutom kartlagt separat i genomgången av stambytesentreprenörerna.
Senast faktagranskad: 1 augusti 2026